Episode 444 – Byggare Bob

Det började med en hög av överblivet tryckimpregnerat virke. Rester från det senaste bygget av altan, som i sommar skulle visa sig vara en succé. Bodegan har varit väldigt välbesökt må jag säga och varenda krona känns väldigt välinvesterad och jag är tacksam att bygget fick fortskrida trots att det såg lite mörkt ut ett tag där i början.  Tryckimpregnerat göre sig som bekant inte så bra i brasan, så jag funderade på vad jag skulle göra med bråtet. En blomlåda tycktes vara en särdeles god idé för någon helg sedan. Jag hade dessutom fått en alldeles splirrans ny skruvdragare av mina kära föräldrar, så jag såg framför mig hur jag på Timell-vis liksom bara skulle svischa ihop den där blomlådan. Så vid gott mod gav jag mig på projektet med stor iver.

Ganska omgående insåg jag att den där jädra skruvdragaren och jag inte alls var så goda vänner som jag hoppats på. Jag fick liksom inte i skruvarna. Maskinen krängde och skruvarna ville inte alls som jag. Med facit i hand borde jag kanske funderat lite mer än en sekund på vad som var felet och konstaterat att det var valet av jättebauta skruvar som krånglade. Men det är ju liksom inte min grej att ha tålamod med sådant när jag väl satt igång så jag drog fram hammaren istället för spik hade jag massor av. En bra stunds bankande senare och ett antal svordomar lyckades jag i alla fall få ihop något som liknande en stomme till en blomlåda. Det var inte rakt och det var inte vackert. Men det höll ihop!

Eftersom jag självklart inte gjort någon ritning innan, utan bara tagit virket utifrån de längder som var sågade, blev jag rätt förvånad över hur stor lådan hade blivit. Jag insåg rätt snart att den sannolikt skulle göra sig bättre som dynbox än som blomlåda minsann. Jag hämtade en dyna i förrådet och den passade perfekt. Klockrent, med andra ord! (Eller som min gode vän D sa: ”Hanna, du hade förmodligen köpt nya dynor ifall dom inte hade passat eller hur?”. Och det är så sant som det är sagt. För passar inte dynorna i lådan jag byggt så måste det ju vara fel på dynorna.) Så idag var det dags att fixa en botten och även ett lock.

Inför dagens Byggare-Bob-aktivitet hade jag faktiskt varit på byggvaruhuset och fixat nya skruvar. Det där med spik var inte så himla smart kom jag på eftersom det är så jädrans svårt att ta isär saker om det skulle vara så att något blev lite fel. Och fel blir det ju liksom mest hela tiden om man bara gör utan att tänka efter före. Men man lär sig så mycket mer på vägen! Jag kände mig som värsta Timell när jag svischade i botten på min låda och det är ju liksom ingen match att vara byggare om man har rätt utrustning.

Lite sågande och lite skruvande senare hade jag fått ihop ett lock och hunnit införskaffa gångjärn. Och minsann, det liknar faktiskt en dynbox!

Och tro det eller ej  men locket går faktiskt att öppna!

Och självklart får dynorna plats i min fantastiska skapelse!

Det är inte rakt och det är inte perfekt, men jag har gjort det helt själv och för att inte ha rört varken hammare eller såg sen träslöjden på högstadiet så är jag faktiskt rätt nöjd. Jag har lärt mig massor på vägen så nästa gång jag ska bygga en låda kommer jag t ex att såga upp allt virke på förhand med en cirkelsåg så att det blir rakt och snyggt. Att såga med fogsvans för hand är ingen höjdare. Jag kommer dessutom att lägga hammaren åt sidan och njuta av min fantastiska vän Skruvdragaren och så kommer jag nog att göra, åtminstone en liten, ritning på förhand så att inte ALLT måste göras om två-tre gånger.

 

Comments: 1

Leave a reply »

 
 

Mycket att göra på kneget? Bloggaktiviteten har sjunkit ;-)

Leave a Reply

 
(will not be published)
 
 
Comment